Take the following text and see if there are ways to improve...
Prompt
Take the following text and see if there are ways to improve it (whilst sticking to the text information and context of building a property in sweden with swedish regulations). Particualrly I wonder if the texts lacks to insist on the fact that this is one of the rare place in Huddinge Kommun that is still poorly equiped in instalation (eletical system goes down VERY often, no water system, very narrow small dirt roads with no asphalt on places etc..) compare to other ares in Huddinge which would have much more robust instalations to support developpement on short term. Also the fact that it remains well populated already and more would make it strange for something that connected to a nature reserve, also that cutting path and generation noise with higher trafic in less well connected areas although subjective damage but for sure will make the peace of the environement and enjoyableness of this environement worse for everybody. Also section "6 Ett bygglov föregriper den kommande detaljplanen" I wonder if it is understandable that a well planned structure will cary out the proper research and protections required for protection of wilder,ess, infrastructures etc.. which a private house wont carry. And that even if a detail planned is rendered possible, we dont generaly recommend over building in the area but a detailed planned should encompass that with the closeness of the reserve etc... (as to avoid say "dont build a house, build a hihhhway instead" sort of which would feel contraditory). Keep it efficient, keep it the way it is but see if it can be improved. Do your research. Vi som undertecknar detta yttrande Ă€ger och bor pĂ„ fastigheter som grĂ€nsar till, eller direkt berörs av, den del av Lissma 4:95 som ansökan avser. Vi motsĂ€tter oss att bygglov beviljas och anför följande. Sammanfattning Den mark som ansökan avser Ă€r den obebyggda naturmark som lĂ€mnades kvar mellan fritidstomterna nĂ€r dessa styckades av. Den fungerar i dag som omrĂ„dets gemensamma passage för bĂ„de mĂ€nniskor och djur mellan Mariebergsslingan, SilverrĂ€vsstigen, ĂlgmossevĂ€gen och Paradisets naturreservat. Genom marken rinner en bĂ€ck dĂ€r groddjur leker, och hĂ€r gĂ„r Ă€ven Vattenfalls kraftledningar och omrĂ„dets fibernĂ€t. Platsen Ă€r dessutom, sĂ„vitt vi kĂ€nner till, den enda realistiska korridoren för den vĂ€gkoppling som har diskuterats inför en kommande detaljplan. Marken Ă€r enligt vĂ„r bedömning inte lĂ€mplig för bebyggelse (2 kap. 4â6 och 9 §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL), och frĂ„gan om dess anvĂ€ndning bör under alla omstĂ€ndigheter prövas i ett sammanhang genom detaljplan (4 kap. 2 § och 9 kap. 31 § PBL) â inte genom ett enskilt bygglov. 1. Platsen och dess funktion i dag Marken utgör den del av stamfastigheten Lissma 4:95 som ligger mellan de tomter som en gĂ„ng styckades av som fritidstomter (i lantmĂ€terihandlingarna betecknad som avrösningsjord). Den lĂ€mnades obebyggd vid avstyckningen och har sedan dess fungerat som omrĂ„dets gemensamma naturmark. Genom marken gĂ„r vĂ€l upptrampade stigar, ett mindre vattendrag samt el- och fiberledningar. 2. En central passage för friluftsliv, skola och djurliv Marken anvĂ€nds dagligen av boende och besökare: motionĂ€rer, hundĂ€gare, barnfamiljer, skolklasser och naturintresserade pĂ„ vĂ€g till och frĂ„n Paradisets naturreservat. Stigarna Ă€r den naturliga förbindelsen mellan Mariebergsslingan och SilverrĂ€vsstigen och vidare ner mot ĂlgmossevĂ€gen, och de leder ocksĂ„ vidare mot fornlĂ€mningar i omgivningen, dĂ€ribland runstenar. Platsen Ă€r med andra ord en knutpunkt i ett sammanhĂ€ngande stigsystem. Bebyggs marken bryts sambandet mellan de omgivande vĂ€garna, reservatet och kulturmiljön. För boende och besökare innebĂ€r det lĂ„nga omvĂ€gar; mĂ„nga kommer i praktiken att ta bilen för att nĂ„ samma platser, vilket ger mer trafik pĂ„ omrĂ„dets smala vĂ€gar. För djurlivet försvinner en av fĂ„ kvarvarande passager mellan bebyggelsen och den större skogen â en barriĂ€reffekt som Ă€r svĂ„r att kompensera. OmrĂ„det Ă€r en del av det sammanhĂ€ngande naturlandskapet kring Paradiset och av den regionala grönstrukturen (Hanvedenkilen). Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken â som ska tillĂ€mpas vid bygglovsprövning enligt 2 kap. 2 § PBL â ska omrĂ„den som har betydelse för naturvĂ€rden, kulturvĂ€rden eller friluftslivet sĂ„ lĂ„ngt möjligt skyddas mot Ă„tgĂ€rder som pĂ„tagligt kan skada dem. Behovet av grönomrĂ„den i nĂ€rheten av tĂ€torter ska sĂ€rskilt beaktas. 3. BĂ€cken, groddjuren och vattnets vĂ€g Genom marken rinner en mindre bĂ€ck som har sitt ursprung pĂ„ platsen och fortsĂ€tter via diken mot naturreservatet. I och kring bĂ€cken lever och leker flera arter av groddjur, och vattnet Ă€r en viktig resurs för det vilt som rör sig mellan bebyggelsen och skogen. Samtliga groddjur i Sverige Ă€r fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845); för flera arter Ă€r Ă€ven deras fortplantningsomrĂ„den och viloplatser skyddade. En byggnad med grundlĂ€ggning, drĂ€nering, infart och avloppsanlĂ€ggning kan pĂ„ en sĂ„ begrĂ€nsad yta knappast uppföras utan att bĂ€ckens flöde pĂ„verkas â genom kulvertering, drĂ€nering eller omledning. FrĂ„gan vart vattnet ska ta vĂ€gen har, sĂ„vitt vi kan se, inte belysts i ansökan. Antingen torkar den lilla biotopen ut, eller sĂ„ leds vattnet mot omgivande fastigheter med risk för översvĂ€mning och skador (jfr 2 kap. 5 § PBL). Att skada ett fungerande ekosystem i direkt anslutning till ett naturreservat utan att konsekvenserna först har utretts vore enligt vĂ„r mening oansvarigt. Vattendrag omfattas som huvudregel av strandskydd enligt 7 kap. 13â15 §§ miljöbalken. Vi ber kommunen att klarlĂ€gga om strandskydd rĂ„der pĂ„ platsen och att i sĂ„ fall hantera ansökan i enlighet med detta. 4. Vattenförsörjning och avlopp OmrĂ„det Ă€r inte anslutet till kommunalt vatten och avlopp; samtliga fastigheter försörjs av enskilda brunnar och har egna avloppslösningar. Den aktuella marken ligger högre Ă€n flera av de omgivande brunnarna, och bĂ€cken och dikena avvattnar mot dem och mot reservatet. Ett nytt bostadshus innebĂ€r en ny brunn och en ny avloppsanlĂ€ggning pĂ„ en mycket begrĂ€nsad yta. Det medför tvĂ„ konkreta risker: dels ett ökat uttag ur samma grundvattenmagasin som redan delas av mĂ„nga brunnar, dels en föroreningsrisk för nedströms liggande brunnar, diken och bĂ€cken. De senaste Ă„rens torra somrar och lĂ„ga grundvattennivĂ„er i regionen gör riskerna Ă€n mer pĂ„tagliga. Det Ă€r enligt vĂ„r mening inte visat att vattenförsörjning och avlopp kan ordnas pĂ„ platsen utan betydande olĂ€genhet för omgivningen (2 kap. 5 och 9 §§ PBL). Vi begĂ€r att en VA-utredning görs och att kommunens miljötillsyn ges tillfĂ€lle att yttra sig innan beslut fattas. 5. Ledningar över och genom platsen Vattenfall Eldistribution har kraftledningar dragna över platsen, och omrĂ„dets fibernĂ€t gĂ„r genom marken. Ledningar av detta slag omfattas normalt av ledningsrĂ€tt eller servitut samt av sĂ€kerhetsavstĂ„nd enligt gĂ€llande starkströmsföreskrifter. Byggnader fĂ„r inte uppföras under eller i omedelbar nĂ€rhet av kraftledningar, och ledningsĂ€garen mĂ„ste ha fri tillgĂ„ng till ledningarna för underhĂ„ll och reparationer. Vi begĂ€r att ansökan remitteras till Vattenfall Eldistribution och till fibernĂ€tets Ă€gare innan den prövas i sak. Vi vill i sammanhanget ocksĂ„ framhĂ„lla att elnĂ€tet i Ă dran sedan lĂ„ng tid Ă€r mycket sĂ„rbart. Enligt vĂ„r erfarenhet Ă€r omrĂ„det ett av de mest avbrottsdrabbade i Stockholms lĂ€n, och Vattenfall genomför just nu omfattande förstĂ€rkningsarbeten i hela Ă dran som berĂ€knas pĂ„gĂ„ i flera Ă„r. Att i det lĂ€get tillĂ„ta nya anslutningar och markarbeten intill befintliga ledningar ökar risken för skador pĂ„ ledningarna under byggtiden och för ytterligare störningar för de boende, samtidigt som belastningen pĂ„ ett redan anstrĂ€ngt nĂ€t ökar. Det understryker att omrĂ„dets infrastruktur inte Ă€r dimensionerad för mer bebyggelse innan planlĂ€ggning och upprustning har genomförts. 6. Ett bygglov föregriper den kommande detaljplanen Ă dran Ă€r ett Ă€ldre fritidshusomrĂ„de under omvandling, dĂ€r frĂ„gan om detaljplanelĂ€ggning har varit aktuell under flera Ă„r. I det sammanhanget har det diskuterats att dra en vĂ€g mellan Mariebergsslingan och SilverrĂ€vsstigen just genom den aktuella marken, eftersom backen pĂ„ SilverrĂ€vsstigen Ă€r för brant för att uppfylla kraven i en detaljplan. SĂ„vitt vi kĂ€nner till Ă€r platsen den enda möjliga korridoren för en sĂ„dan koppling. Beviljas bygglov hĂ€r omöjliggörs vĂ€gkopplingen, med risk för att SilverrĂ€vsstigen hamnar utanför det övriga vĂ€gnĂ€tet nĂ€r detaljplanen tas fram. Ett enskilt bygglov skulle dĂ€rmed föregripa planlĂ€ggningen och lĂ„sa framtida lösningar för hela omrĂ„det. FrĂ„gor om vĂ€gar, vatten och avlopp, ledningar, grönstruktur och stigar hĂ€nger ihop och mĂ„ste lösas i ett sammanhang â det Ă€r precis den situation som detaljplanekravet i 4 kap. 2 § PBL Ă€r avsett för. Enligt 9 kap. 31 § PBL Ă€r en förutsĂ€ttning för bygglov utanför detaljplan att Ă„tgĂ€rden inte förutsĂ€tter planlĂ€ggning, och den förutsĂ€ttningen Ă€r enligt vĂ„r mening inte uppfylld hĂ€r. Om planarbete har pĂ„börjats eller pĂ„börjas bör nĂ€mnden i vart fall besluta om anstĂ„nd enligt 9 kap. 28 § PBL till dess att planarbetet Ă€r avslutat. 7. VĂ„ra yrkanden Mot bakgrund av ovanstĂ„ende yrkar vi att bygglovs- och tillsynsnĂ€mnden avslĂ„r ansökan om bygglov pĂ„ fastigheten Lissma 4:95, i andra hand beslutar om anstĂ„nd enligt 9 kap. 28 § PBL till dess att detaljplan för omrĂ„det har antagits, innan nĂ„got beslut fattas remitterar ansökan till Vattenfall Eldistribution, fibernĂ€tets Ă€gare, kommunens miljötillsyn samt LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n (strandskydd, artskydd och fornlĂ€mningar), begĂ€r in en dagvatten- och hydrologisk utredning, en VA-utredning samt en naturvĂ€rdesinventering med groddjursinventering â den senare kan endast utföras under lekperioden pĂ„ vĂ„ren â innan ansökan prövas i sak, genomför ett platsbesök, dĂ€r vi gĂ€rna bidrar med vĂ„r lokalkĂ€nnedom. Vi förutsĂ€tter att vi som sakĂ€gare delges beslutet i Ă€rendet. Med vĂ€nliga hĂ€lsningar
