Take the following text and see if there are ways to improve...

Prompt

Take the following text and see if there are ways to improve it (whilst sticking to the text information and context of building a property in sweden with swedish regulations). Particualrly I wonder if the texts lacks to insist on the fact that this is one of the rare place in Huddinge Kommun that is still poorly equiped in instalation (eletical system goes down VERY often, no water system, very narrow small dirt roads with no asphalt on places etc..) compare to other ares in Huddinge which would have much more robust instalations to support developpement on short term. Also the fact that it remains well populated already and more would make it strange for something that connected to a nature reserve, also that cutting path and generation noise with higher trafic in less well connected areas although subjective damage but for sure will make the peace of the environement and enjoyableness of this environement worse for everybody. Also section "6 Ett bygglov föregriper den kommande detaljplanen" I wonder if it is understandable that a well planned structure will cary out the proper research and protections required for protection of wilder,ess, infrastructures etc.. which a private house wont carry. And that even if a detail planned is rendered possible, we dont generaly recommend over building in the area but a detailed planned should encompass that with the closeness of the reserve etc... (as to avoid say "dont build a house, build a hihhhway instead" sort of which would feel contraditory). Keep it efficient, keep it the way it is but see if it can be improved. Do your research. Vi som undertecknar detta yttrande äger och bor på fastigheter som gränsar till, eller direkt berörs av, den del av Lissma 4:95 som ansökan avser. Vi motsätter oss att bygglov beviljas och anför följande. Sammanfattning Den mark som ansökan avser är den obebyggda naturmark som lämnades kvar mellan fritidstomterna när dessa styckades av. Den fungerar i dag som områdets gemensamma passage för både människor och djur mellan Mariebergsslingan, Silverrävsstigen, Älgmossevägen och Paradisets naturreservat. Genom marken rinner en bäck där groddjur leker, och här går även Vattenfalls kraftledningar och områdets fibernät. Platsen är dessutom, såvitt vi känner till, den enda realistiska korridoren för den vägkoppling som har diskuterats inför en kommande detaljplan. Marken är enligt vår bedömning inte lämplig för bebyggelse (2 kap. 4–6 och 9 §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL), och frågan om dess användning bör under alla omständigheter prövas i ett sammanhang genom detaljplan (4 kap. 2 § och 9 kap. 31 § PBL) – inte genom ett enskilt bygglov. 1. Platsen och dess funktion i dag Marken utgör den del av stamfastigheten Lissma 4:95 som ligger mellan de tomter som en gång styckades av som fritidstomter (i lantmäterihandlingarna betecknad som avrösningsjord). Den lämnades obebyggd vid avstyckningen och har sedan dess fungerat som områdets gemensamma naturmark. Genom marken går väl upptrampade stigar, ett mindre vattendrag samt el- och fiberledningar. 2. En central passage för friluftsliv, skola och djurliv Marken används dagligen av boende och besökare: motionärer, hundägare, barnfamiljer, skolklasser och naturintresserade på väg till och från Paradisets naturreservat. Stigarna är den naturliga förbindelsen mellan Mariebergsslingan och Silverrävsstigen och vidare ner mot Älgmossevägen, och de leder också vidare mot fornlämningar i omgivningen, däribland runstenar. Platsen är med andra ord en knutpunkt i ett sammanhängande stigsystem. Bebyggs marken bryts sambandet mellan de omgivande vägarna, reservatet och kulturmiljön. För boende och besökare innebär det långa omvägar; många kommer i praktiken att ta bilen för att nå samma platser, vilket ger mer trafik på områdets smala vägar. För djurlivet försvinner en av få kvarvarande passager mellan bebyggelsen och den större skogen – en barriäreffekt som är svår att kompensera. Området är en del av det sammanhängande naturlandskapet kring Paradiset och av den regionala grönstrukturen (Hanvedenkilen). Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken – som ska tillämpas vid bygglovsprövning enligt 2 kap. 2 § PBL – ska områden som har betydelse för naturvärden, kulturvärden eller friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. 3. Bäcken, groddjuren och vattnets väg Genom marken rinner en mindre bäck som har sitt ursprung på platsen och fortsätter via diken mot naturreservatet. I och kring bäcken lever och leker flera arter av groddjur, och vattnet är en viktig resurs för det vilt som rör sig mellan bebyggelsen och skogen. Samtliga groddjur i Sverige är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845); för flera arter är även deras fortplantningsområden och viloplatser skyddade. En byggnad med grundläggning, dränering, infart och avloppsanläggning kan på en så begränsad yta knappast uppföras utan att bäckens flöde påverkas – genom kulvertering, dränering eller omledning. Frågan vart vattnet ska ta vägen har, såvitt vi kan se, inte belysts i ansökan. Antingen torkar den lilla biotopen ut, eller så leds vattnet mot omgivande fastigheter med risk för översvämning och skador (jfr 2 kap. 5 § PBL). Att skada ett fungerande ekosystem i direkt anslutning till ett naturreservat utan att konsekvenserna först har utretts vore enligt vår mening oansvarigt. Vattendrag omfattas som huvudregel av strandskydd enligt 7 kap. 13–15 §§ miljöbalken. Vi ber kommunen att klarlägga om strandskydd råder på platsen och att i så fall hantera ansökan i enlighet med detta. 4. Vattenförsörjning och avlopp Området är inte anslutet till kommunalt vatten och avlopp; samtliga fastigheter försörjs av enskilda brunnar och har egna avloppslösningar. Den aktuella marken ligger högre än flera av de omgivande brunnarna, och bäcken och dikena avvattnar mot dem och mot reservatet. Ett nytt bostadshus innebär en ny brunn och en ny avloppsanläggning på en mycket begränsad yta. Det medför två konkreta risker: dels ett ökat uttag ur samma grundvattenmagasin som redan delas av många brunnar, dels en föroreningsrisk för nedströms liggande brunnar, diken och bäcken. De senaste årens torra somrar och låga grundvattennivåer i regionen gör riskerna än mer påtagliga. Det är enligt vår mening inte visat att vattenförsörjning och avlopp kan ordnas på platsen utan betydande olägenhet för omgivningen (2 kap. 5 och 9 §§ PBL). Vi begär att en VA-utredning görs och att kommunens miljötillsyn ges tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. 5. Ledningar över och genom platsen Vattenfall Eldistribution har kraftledningar dragna över platsen, och områdets fibernät går genom marken. Ledningar av detta slag omfattas normalt av ledningsrätt eller servitut samt av säkerhetsavstånd enligt gällande starkströmsföreskrifter. Byggnader får inte uppföras under eller i omedelbar närhet av kraftledningar, och ledningsägaren måste ha fri tillgång till ledningarna för underhåll och reparationer. Vi begär att ansökan remitteras till Vattenfall Eldistribution och till fibernätets ägare innan den prövas i sak. Vi vill i sammanhanget också framhålla att elnätet i Ådran sedan lång tid är mycket sårbart. Enligt vår erfarenhet är området ett av de mest avbrottsdrabbade i Stockholms län, och Vattenfall genomför just nu omfattande förstärkningsarbeten i hela Ådran som beräknas pågå i flera år. Att i det läget tillåta nya anslutningar och markarbeten intill befintliga ledningar ökar risken för skador på ledningarna under byggtiden och för ytterligare störningar för de boende, samtidigt som belastningen på ett redan ansträngt nät ökar. Det understryker att områdets infrastruktur inte är dimensionerad för mer bebyggelse innan planläggning och upprustning har genomförts. 6. Ett bygglov föregriper den kommande detaljplanen Ådran är ett äldre fritidshusområde under omvandling, där frågan om detaljplaneläggning har varit aktuell under flera år. I det sammanhanget har det diskuterats att dra en väg mellan Mariebergsslingan och Silverrävsstigen just genom den aktuella marken, eftersom backen på Silverrävsstigen är för brant för att uppfylla kraven i en detaljplan. Såvitt vi känner till är platsen den enda möjliga korridoren för en sådan koppling. Beviljas bygglov här omöjliggörs vägkopplingen, med risk för att Silverrävsstigen hamnar utanför det övriga vägnätet när detaljplanen tas fram. Ett enskilt bygglov skulle därmed föregripa planläggningen och låsa framtida lösningar för hela området. Frågor om vägar, vatten och avlopp, ledningar, grönstruktur och stigar hänger ihop och måste lösas i ett sammanhang – det är precis den situation som detaljplanekravet i 4 kap. 2 § PBL är avsett för. Enligt 9 kap. 31 § PBL är en förutsättning för bygglov utanför detaljplan att åtgärden inte förutsätter planläggning, och den förutsättningen är enligt vår mening inte uppfylld här. Om planarbete har påbörjats eller påbörjas bör nämnden i vart fall besluta om anstånd enligt 9 kap. 28 § PBL till dess att planarbetet är avslutat. 7. Våra yrkanden Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att bygglovs- och tillsynsnämnden avslår ansökan om bygglov på fastigheten Lissma 4:95, i andra hand beslutar om anstånd enligt 9 kap. 28 § PBL till dess att detaljplan för området har antagits, innan något beslut fattas remitterar ansökan till Vattenfall Eldistribution, fibernätets ägare, kommunens miljötillsyn samt Länsstyrelsen i Stockholms län (strandskydd, artskydd och fornlämningar), begär in en dagvatten- och hydrologisk utredning, en VA-utredning samt en naturvärdesinventering med groddjursinventering – den senare kan endast utföras under lekperioden på våren – innan ansökan prövas i sak, genomför ett platsbesök, där vi gärna bidrar med vår lokalkännedom. Vi förutsätter att vi som sakägare delges beslutet i ärendet. Med vänliga hälsningar